Så kom den där dagen....

Har under en period mått rätt okey och kände som att de blev lite bättre dag för dag. Kände liksom hur livet sakta började återvända och att jag trotts mina kognitiva handikapp vågar och orkar mer! Men idag var de som att någon dragit ur pluggen till energin och den bara försvann, de som känner mig vet att jag visar inte så mycket utåt och att jag biter ihop så länge de bara går, men nu gick de inte längre, hela min kropp skriker! 

Jag känner mig så fruktansvärt ensam och övergiven och detta även fast jag har så otroligt fina människor runt mig, men vissa människor är riktiga energitjuvar och jag har väl vetat om de länge men inte velat inse att vissa människor kan vara dåliga för mig! 
Jag har alltid varit den personen som alla kommer till med sina problem och jag löser oftast de efter bästa förmåga, men när jag behöver hjälp så möts man av kalla handen och människor i min närhet förstår eller vill inte förstå att jag är sjuk, detta är ingen sjukdom får jag höra, skaffa dej ett jobb så blir de bra, ja jo de är ju lösningen på allt, jag har jobb, både ett eget företag och jag är undersköterska, men de var just de som gjorde att jag hamnade här, men de här folk noll förståelse för, enligt dom så är jag lat och arbetsskygg, ja men precis det är ju precis de som står i mina läkarintyg som en läkare har skrivit, eller inte! 

(null)


Blir bara så fruktansvärt trött på människor som alltid ska tycka och tänka om alla andra, jag lovar, ni hade inte klarat en dag i mina skor! 
(null)

Förlåt för detta inlägg, jag kände bara att jag behövde skriva av mig lite! 

Önskar er en fin dag 

Anafranil behandlingen.

Ni som följt min blogg vet att jag precis genomgått en behandling. 
Tanken var att jag skulle skriva dag för dag, men så blev det inte riktigt och jag tänkte med detta inlägg förklara varför. 
Jag skrev ett inlägg dag ett och dag två, detta var första steget i min behandling, om ni missat dessa så kan jag länka dom här nedan : 

Första dagen med Anafranil på blogg.se http://bondemamman.blogg.se/2018/january/forsta-dagen-med-anafarnil.html

Andra dagen med Anafranil på blogg.se http://bondemamman.blogg.se/2018/january/andra-dagen-med-anafranil.html


Dag tre så började dropp behandlingen för att mängden läkemedel ökades snabbt och direkt efter dag tre så fick jag en obeskrivlig trötthet, jag sov i stort sett dygnet runt och till och med när jag fick droppet och detta fortsatte sedan under de följande dagarna, totalt fick jag behandlingen i tio dagar. 
Mitt blodtryck skönt, vilket är en vanlig biverkning, så fort jag ställde mig upp så blev jag yr och de svartnade för ögonen och jag till och med svimmade vid några tillfällen. 
Huvudvärken och illamåendet som jag kände dag ett fortsatte att hålla i sig och det utvecklade sig till migrän liknande huvudverk. 
Men enligt läkarna så var detta helt normalt. 
Så detta är anledningen till att jag inte uppdaterade bloggen dagligen som jag lovade er, jag var helt enkelt för trött! Ber om ursäkt för de mina kära läsare! 
Har fått så mycket fina kommentarer, mail och sms senaste tiden, men jag har varit för trött för att svara, vill inte att ni ska tro att jag strunta i er, snarare tvärt om, jag ÄLSKAR er. 
Tack för att ni finns och stöttar och jag hoppas att någon gång kunna ge tillbaka lika mycket som ni ger mig❤️

Så hur mår jag idag? 
Jag fick fortsätta med mina mediciner sen tidigare och jag skulle säga att jag mår precis som innan behandlingen, men hellre de än att vara totalt orkeslös. Jag har fortfarande kvar mitt låga blodtryck så jag blir yr när jag ställer mig upp och ibland snurrar de riktigt ordentligt, men då finner jag mig och sätter mig ner och då slutat det! 
Så just nu skulle jag säga att jag mår så bra som jag kan må för tillfället. 
Har kommit till insikt med att jag hellre känner några känslor än inga alls! 

Detta var allt för mig denna gång! 
Sköt om de tills vi hörs igen! 

Gilla och lämna gärna en kommentar ❤️
Många kramar ❤️ /A (null)






Andra dagen med Anafranil

Idag var det åter igen dax för mig att besöka psykiatrin för att få min andra injektion av Anafranil, även denna gång fick jag två stycken sprutor i vardera höft. I morgon ökas dosen och då blir de dropp istället för injektion. 
(null)



Igår eftermiddag fick jag fruktansvärda skakningar i hela min kropp och min syn blev suddig och illamåendet blev värre, men nu känns de faktist lite bättre, även fast jag känner mig virrigare än någonsin så känns de som att ångesten faktist börjar ge med sig. Det är faktist lite skrämmande, känner mig som någon annan, som att jag sakta men säkert håller på att förändras, eller så är det så att jag inte känner igen hur det är att leva utan ångesten. 
Jag får se hur det fortsätter, men jag är hoppfull att detta äntligen kommer att hjälpa mig tillbaka till livet! 
Ska jag äntligen få mitt liv tillbaka? 
(null)






Uppdatera bloggen i morgon. 
Ha de bra så länge! 

bondemamman.blogg.se

Livet på en gård och jobbet som bonde både på gott och ont,vardagen med 4 barn och mina tibetanska mastiffer, livspussel och allt mellan himmel och jord!

RSS 2.0