Nu är bebis äntligen här!

Den 21/12-2018 så föddes det en liten tjej på Östersunds sjukhus! 
Hon kom till värden genom ett planerat kejsarsnitt. Jag och min sambo Emil åkte in till sjukhuset i Östersund kl 06.00 och vi gick in genom sjukhusdörrarna kl 06.45. Då visste vi att nästa gång vi går tillsammans genom denna dörr, så har vi en till familjemedlem med oss! 

(null)

Vi var först på tur på operations planeringen, så personalen på förlossningen var snabba med alla förberedelser, först fick jag kissa i en kopp för att dom skulle kunna ta obligatoriska prov, sen fick vi ligga med CTGn ett tag för att kolla bebisens hjärtljud och eventuella värkar, allt såg bra ut och inga värkar hade jag! Efter det var det dax för det som jag oroade mej mest för, katetern, men det gick förvånans värt bra och det gjorde absolut inte ont, det var mest obehagligt och man kände sig jätte kissnödig, det försvann dock efter ett tag! Barnmorskan hade problem att sätta nålen i min arm så det fick dom göra nere på operation och där gjorde man det med besked , en nål i varje hand och en nål i varje armveck, så totalt 4 nålar sattes på mig. 

(null)

En läkaren kom in och förklarande att det var hon och en annan läkare som skulle utföra snittet, hon kände även på magen och hon var osäker på hur bebisen låg så hon gjorde ett ultraljud och konstaterade att bebisen låg med huvudet neråt och inte rumpan som hon hade befarat! 
Minuterna kändes som timmar och timmarna kändes som år, innan vi fick beskedet att snart var det vår tur att åka ner på operation, det hade kommit ett akut snitt före så därför dröjde de till ca kl 10.00 innan vi rullades ner, snart äntligen skulle vi få träffa vår bebis! 

Väl inne i operations salen så gick allt jätte fort, jag fick "hoppa" över på en annan säng och man började koppla upp mig mot en massa apparater, folk kom in och presenterade sig, det kändes som att det var massor med folk där och jag fick lägga mig på sidan och man tvättade av ryggen och sen sa narkosläkaren att nu sticker det till och jag kände ett litet stick och sedan vart hela ryggen och benen varma, jag fick snabbt lägga mig på rygg igen och jag kände sakta hur min kropp började "försvinna" jag viftade på tåna så länge det bara gick, sen kontrollerade man bedövningen med hjälp av en tuss med iskallt vatten och senare kollades det även med en tång. Sen tog det inte många minuter innan bebis kom och fick gå i väg med barnläkaren och pappa, sen fick jag henne på bröstet och det var helt magiskt. Sen fick pappa och bebis åka upp på BB medans dom sydde ihop mig. 

Det vart en liten tjej ❤️
(null)

(null)

Den 23/12 åkte vi hem❤️

bondemamman.blogg.se

Följ med vår stora familj bestående av jag (Angelika),min sambo Emil och våra 5barn Moa,Ida,Alvin,Tilda,Alvin och minstingen Maija. Vi bor på en bondgård med allt vad det innebär, här får ni hänga med på allt mellan himmel och jord.

RSS 2.0