Ett inlägg värt att vänta på!

Det har varit lite tyst från mig de senaste dagarna, nu ska ni få förklaringen på varför. Jag håller på att skriva ett inlägg som handlar om att de i december 2018 var 10 år sedan min mamma gick bort. Detta är ett i lägg som jag vill lägga ner tid på då det är mycket tankar, känslor och funderingar som skall går igenom och jag vill att detta inlägg ska bli bra, då jag ofta går tillbaka och läser mina inlägg igen som en del av sorgearbetet. 
(null)


Dessa känslor har jag gömt i en låda i mitt inre och inte riktigt tagit tag i, varje gång jag börjar rota i denna låda så kastas jag tillbaka till den dagen och återupplever allt om och om igen. Men även det är en process och nu vill jag göra upp med dessa känslor som så länge legat begravda. Jag behöver det för at komma vidare i mitt liv, detta håller mig fast i det förflutna, jag har bestämt mig för att inte fly längre. 


(null)

Det är svårt att fly från sig själv och skuldkänslorna som jag bär inom mig är jag så trött på, det är inte mitt fel att du valde att ta ditt liv, det fanns inget jag hade kunnat gjort annorlunda för att undvika att du gjorde som du gjorde. Tro mig jag har i 10års tid älat detta om och om igen. Bara för att jag börjar LEVA igen så innebär inte de att jag glömmer bort dej, jag väljer idag livet alla dagar i veckan, men för en tid sedan var det inte lika självklart, då stod jag på ruinens brant och valde mellan att stanna eller gå, jag valde att stanna, jag vill se mina barn växa upp, jag var inte färdig med mitt liv! 
(null)


I april 2018 så förändrades mitt liv till de positiva, jag blev gravid och det var aldrig att allternativ för mig att göra en abort, den 21/12 -18 så kom vårat mirakel till värden och den lycka jag kände och fortfarande känner är obeskrivlig, jag tror att de var ödet som ville ge mig en rejäl knuff i rätt riktning. Det tackar jag ödmjukast för ❤️

Jag ska nu prova att LEVA för mig egen skull och inte för någon annans skull! 

(null)

bondemamman.blogg.se

Följ med vår stora familj bestående av jag (Angelika),min sambo Emil och våra 5barn Moa,Ida,Alvin,Tilda,Alvin och minstingen Maija. Vi bor på en bondgård med allt vad det innebär, här får ni hänga med på allt mellan himmel och jord.

RSS 2.0