Hur är det?

Ibland händer det att du får frågor som, "hur är det?", "hur mår du?" . 

Varför ska det vara så fruktansvärt svårt att bara säga som det är? 

Ja just nu är de SKIT, jag har funderat på att ta mitt liv mer än en gång och allt känns totalt meningslöst och jag orkar inte med mig själv,men förutom detta så är allt bra. 

Det är svaret du skulle ge om du var helt ärlig, men med handen på hjärtat hur hade DU själv hanterat om du fått ett såndant svar på en fråga? 


När en människa mår så pass dåligt att han/hon på riktigt tror att värden vore en mycket bättre plats om du inte fanns, när man på riktigt tror att det är den ända lösningen, man ser ingen utväg från allt mörker. 


När du behöver personerna i ditt liv som mest så väljer dom att vända dig ryggen, kanske för att dom själv inte kan hantera situvationen, men om dom inte kan hantera den, eller att de blir FÖR jobbigt för dom, hur ska du kunna hantera den på ett bra sätt?

Kanske kan det vara för att du svarar att allt är bra? 
Fast det egentligen är allt annat än bra! 

Du för en inre kamp med dig själv, minsta grej blir förstorat till 1000% och du granskar allt, så klart från din egen sida. 

Känslan av att hata sig själv och ta all värdens problem på sina axlar och självklart är det i din egen mening ditt fel. 

Situvationen som du tidigare kunde hantera utan att blinka, är nu bland det jobbigaste som finns! 

Har man aldrig varit på botten så förstår man inte känslan, den ligger som ett lock över dej, du kvävs långsamt av dina egna känslor, du kan inte tänka klart! 

Men hur ska man kunna älska en annan människa när man inte älskar sig själv ? 

Hur ska du kunna visa att de som betyder något för dej faktist gör det? 

Det är som att du pratar ett främmande språk som ingen förstår. 
Du säger orden, men förstå dom vad du säger? 

❤/A




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

bondemamman.blogg.se

Livet på en gård och jobbet som bonde både på gott och ont,vardagen med 4 barn och mina tibetanska mastiffer, livspussel och allt mellan himmel och jord!

RSS 2.0