Egen lägenhet.

Efter att min syster bråkat och hotat sin dåvarande kontaktfamilj så väljer kommunen att hon ska bo på elevhemmet på veckorna och bo på ett stödboenden på helgerna, för nu efter drygt 6 månader efter mammas död så har kommunen kommit på att hon har ju skolplikt och att skolan skulle skötas till varje pris. Jag påtalade i ett mycket tidigt stadium att skolan är viktigt för min syster hon behöver den stimulans som skolan ger och få vara i centrum på ett mer positivt sätt, jag erbjöd henne att bo hos mig och även min svärmor erbjöd henne att bo där om hon tyckte de var jobbigt att bo med syrran. De sista hon behövde var att sitta själv i en lägenhet, Men eftersom att hon hade kommunen lindad runt sitt finger så valde man att inte lyssna på mina ideer och råd om hur vi skulle göra för att det skulle bli bäst för min syster. Hon bodde på elevhemmet under en period och detta funkade förvårnandsvärt bra och jag kände att kanske kunde jag äntligen släppa all oro och att de skulle bli bra för henne nu,kanske kunde jag andas ut och ta tag i mina egna känslor? just i detta ögonblick så rasade allt och vi var tillbaka på ruta ett, hon började skolka och smita ut från elevhemmet på natten och började överdosera läkemedel mm och jag tänkte då att nu måste kommunen vaka och lyssna på vad jag anser är bäst för min syster, jag är ju faktist den enda anhöriga och som faktist riktigt känner henne och känner till hennes sjukdom och vad hon är kapabel till att göra för att få sin vilja igenom. Men nej kommunen har ett ensamt möte med Veronika där dom frågade henne vad hon vill och hon som har bestämt sig för att hon ska ha en egen lägenhet,säger såklart de och kommunen fyller bara i de hon vill höra, självklart skall du ha en egen lägenhet, lite eget ansvar kan göra dej gott. Den frustration jag känner när jag får veta de är totalt obeskrivlig, varför lyssnar dom inte på mig ? får då förklarat för mig att dom anser inte att hon är sjuk eller att hon har ett handikapp för dom är hon som vilken 18 åring som helst, för mig är hon en 18åring med ett förstånd som en 5-6 åring, men dettta ser inte kommunen eller väljer dom att inte se? För dom är hon ju bara en namn på ett papper och när dom sätter henne i en lägenhet så har dom uppfyllt sitt ansvar, men till vilket pris? 
Det skulle visa sig att det skulle bli mycket mer komplicerat från och med nu... 
 
fortsättning följer.... 
Anonym
2016-12-16 @ 05:15:26

Tack för att vi får följa dej, du skriver så bra.

Svar: Tack snälla 😀
Angelika Eriksson




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

bondemamman.blogg.se

Följ med vår stora familj bestående av jag (Angelika),min sambo Emil och våra 5barn Moa,Ida,Alvin,Tilda,Alvin och minstingen Maija. Vi bor på en bondgård med allt vad det innebär, här får ni hänga med på allt mellan himmel och jord.

RSS 2.0